Sommar? - Semester? - Almodovarfamiljen?
De sista skälvande minuterna av arbete innan den fyra veckor långa semestern kickar in. Redan har Almodovarkänslan börjat krypa under skinnet eller är det den norénska stämningen jag känner komma invältrande som en dimma över Sumpan?
Ska erkännas att det började redan lite igår när morfar/pappans läkarbesökstid höll på att sätta käppar i hjulet för hela semesterfirandet. Mormor/mamman lyckades ändra detta datum och detta utlöser stor dramatik hos pappan/morfar liknade Torsten Flinck i ett Stridbergdrama. När vi nu lyckats neutralisera detta drama så inträder en natt av lugn.
Nästa förmiddag är det jag själv som likt en DRAMAQUEEN sätter igång Almodovardansen igen. Jag vill ha mobilt veckosurf till landet, måste då hyras usb-modem. Skickar dotter och mamma/mormor att hyra i tron att det kan väl absolut inte vara något som helst problem. Naturligtvis blir det ett problem - DE ÄR SLUT! Mammman/mormorn får äran att ringa till sin dotter för att meddela detta. Ont i magen och lite yrslig inför reaktionen som såklart inte uteblir. Besviket säger jag då att måste åka hem någon dag för att kolla .... (ja, vad är det egentligen som måste kollas?). Stor dramatik som följd. Jag går och äter trevlig lunch med en arbetskamrat. Mätt och belåten ringer jag upp mamman/mormorn och meddelar storsint att det gör inget, vi klarar oss nog ändå. (Bara inga räkningar måste betalas under tiden!!!) Så slutet gott allting gott - tills imorgon då det är det stora resadagen. Det är då alla dessa Almodovarmänniskor ska samsas i en bil, med tre katter och vem är det som ska köra? Jo, stackars barn/barnbarnet ska ratta hela detta ekipage mot Södra Dalarna. Med syster/moster/dottern som side-kick. Oj, oj!
Men om man bortser från alla dessa dramer som ständigt spelas upp så trivs vi alldeles utmärkt tillsammans och får (förhoppningsvis) en lugn och härlig sommar. I alla fall i några dagar...
Så trevlig sommar alla och om jag på något outgrundligt sätt kanske jag kan blogga lite också...
