New Moon

På fredag bär det av till biopremiär. Sollentuna biblioteks Twilightklubb (B.A.T.) ska tillsammans (de som hunnit fylla 15 alltså) se andra filmen i Twilightserien - NEW MOON som är baserad på Stephanie Meyers andra bok När jag hör din röst. Vi har en egen blogg också http://besattavtwilight.bloggplatsen.se/ .

Jag vet att det finns många olika åsikter (även inom biblioteksvärlden) när det gäller Stephenie Meyers böcker, och för er som inte har och som inte vill läsa, men kanske vill förstå fenomenet kan jag rekommendera DNs stora artikel i dagens kultursöndag. http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/vampyrer-karlek-och-varldssucce-1.994705 .

Vi är glada för att vi på det här sättet har lyckats nå en stor grupp som vi ofta har svårt att nå och som börjat läsa/låna även andra böcker. Vi är två från biblioteket som leder klubben och det är spännande för oss att få vara med och lyssna till de analyser och diskussioner tjejerna (än så länge är det bara tjejer trots att det är många killar som lånar böckerna) för med varandra. Verkligen koncentrerade och spännande boksamtal där de förutom att diskutera Twilight också tipsar varandra om andra böcker. Vår senaste träff var en övernattning på bibblan, då vi pratade, pysslade och såg på film. Det var otroligt häftigt att sova på ett bibliotek och an behöver verkligen inte vara rädd för att man inte ska ha något att läsa!

Det är så roligt att jag måste bara skriva av mig lite.

En del av min bokhylla



Det här är halva min bokhylla. Jag skulle verkligen behöva så många fler bokhyllor! Jag har böcker längst in i garderoben, i skåpet över garderoben och för att inte tala om hur många böcker har jag inte släpat med mig till jobbet som nu ligger i en blå Ikea-kasse och bara väntar på hemstransport.

Tro det eller ej så sorterar jag min bokhylla efter principen: Allra högst upp riktigt intressanta fackböcker (mest litteraturvetenskapliga och genusvetenskapliga sådana).
Sen har vi inbundna böcker som jag inte har läst (i alla fall inte hela böckerna) Där under kommer de inbundna böcker jag har läst.
Sedan har vi lästa pocketböcker följt av olästa pocketböcker.
I hyllan längst ner har jag ställt dramatik, lyrik och lite diverseböcker som psalmbok och konfirmationsbibeln.

I de övriga skåpen och garderoberna är det mer osorterat i väntan på en till bokhylla.

Så ser det ut hemma hos mig, och hos dig....?




Jag läser om den förvandlade bruket

Det är lördag idag och vi (min syster Ann och jag) har varit nere i byn i Stjärnsund på marknadsrunda. Då besöker vi marknaden vid dammen, Bruksboa, Gabriel Stierncronas café, Kryddboden och helt nytt för i år - Stjärnsunds nya lilla bibliotek. Det har bildats en biblioteksförening som får böcker från Hedemoras bibliotek och drivs av ideella krafter.

Vi gick in och som medlemmar av Annalisa Forssbergersällskapet hittade vi rätt snart fram till hyllan med hennes böcker. Samtidigt som vi pratade med mannen som passade bibblan den dagen (för oss bekant sedan lång tid tillbaka) valde jag boken Det förvandlade bruket som jag inte har läst. Min syster ville gärna läsa en bok som heter Minnen från Äppelbo, men den fanns inte inne. Då erbjuder sig mannen som bor, inte i Äppelbo, men väl i Päronbo precis intill, att hämta den för de har den hemma. Han kilar iväg medan vi passar biblioteket och hämtar boken och lånar ut den till Ann.

Visst är det väl härligt med sommaridyller.



Annalisa Forssberger

Tack för twilightnatten på Sollentuna bibliotek

Det var verkligen helt underbart att läsa och lyssna på "Så länge vi båda andas" tillsammans med andra Twilightfans (ett tjugotal) och jag vill tacka alla som kom till oss. Ett speciellt tack vill jag rikta till de tjejer som i stort sett (sov ett par timmar) stannade hela tiden och som hjälpte oss att läsa också.

I dag ska vi dra vinnarna i vårt twilightquiz, det "bästa" Edward/Bella-collaget och vampyr-t-shirten. Vi meddelar vinnarna i eftermiddag/kväll (fredagen den 13:e).

Många har sagt att jag i min vampyrklädnad såg ut som en medlem i Voltouri (ska man bli smickrad av det?!) och som jag snabbt insåg att jag skulle kunna vänja mig vid. Tog pendeltåget till biblioteket i onsdags eftermiddag till många människors förskräckelse och förundran. :-) Tack Jessie för hjälpen med sminkningen. Kolla in kulturnyheterna från den 12:e på webben.

Förutom att Kulturnyheterna var där så var tidskriften "Vi läser" hos oss med en reporter och fotograf. Jag vet inte när nästa nummer kommer ut, men ni får hålla utkik.


När vi hade läst färdigt boken så tog spontana diskussioner om boken vid och då bestämde vi (tillsammans med Gabrielle och Emma) att det kommer att bildas en Twilightklubb på Sollentuna bibliotek någon gång i april. På den första träffen kommer vi att prata om den första boken som ju kommer på DVD snart. Jag återkommer med det när jag vet mer. Det här var så sjukt kul så vi bara måste fortsätta.


Ett stort tack till www.twilightsweden.se oxå som så himla bra har hjälpt oss med info om vår maratonläsning.

Fortfarande besatt av Twilight

Jag är fortfarande besatt, men hjärtat slår inte riktigt lika fort och jag känner mig något lugnare. Den fjärde delen Så länge vi båda andas börjar gå mot sitt slut och kanske gör det att jag börjar slå av på takten rent fysiskt. Inte vet väl jag. I natt grät jag floder. Kl. 03.20 släckte jag lyset!

Nu när jag sätter mig här för att skriva ner vad jag känner när jag läser dessa böcker har jag svårt att uttrycka mig. Inte direkt vanligt när det gäller mig. Jag älskar att skriva, jag älskar ord, formuleringar och känslan av när fingrar, hjärta och hjärna samarbetar. Ett samarbete som ofta genererar meningar och innehåll som tills jag ser dem på pränt ofta är okända för mig.

Men för att återgå till Twilight - så är mina känslor så heta och min önskan efter fler böcker i serien så stark att jag har svårt att fokusera. Jag måste dröja lite till... . Kommer jag till och med läsa om dem?

Vår maratonläsning på Sollentuna bibliotek börjar på onsdag vid midnatt och just nu funderar jag på (jag som har tjuvkikat i det som vi ska läsa Så länge vi båda andas) hur det kommer att kännas att läsa alla heta, blodiga och fantastiska scener högt för andra. Kommer jag att rodna? Kommer jag att gråta? Kommer jag att kunna andas?
På fredag vet jag svaret!


Edward Cullen

Besatt av vampyrer och varulvar!

Jag heter Ewa - besatt av total läslust!

Just nu har jag lite svårt att fullt ut förstå mig själv. Jag är helt besatt av Stephenie Meyers böcker. Min dotter har tjatat på mig en längre tid för att få mig att läsa dem, och jag har tappert kämpat emot i tron att det inte skulle vara något för mig. Nu när jag är mitt inne i den tredje delen vet jag vem som hade rätt och inte var det jag.

Jag är helt besatt av vampyrer och varulvar, omöjlig kärlek och vänskap. En arbetskamrat och jag som har läst ungefär lika långt diskuterade igår känslan av att vi inte skulle bli speciellt förvånade om det klev in en supervacker vampyr genom dörren till biblioteket. Hur knäpp har man inte blivit då? Kan det vara nyttigt?

Rent språkligt och om jag plockar fram min litteraturvetarperson ur dunklet så är det definitivt inte det bästa jag läst. Men för mig är det helt oemotståndligt just nu. Jag kan inte värja mig helt enkelt.

Det är både en underbar och skrämmande känsla samtidigt och jag läser och läser och läser. Nätterna igenom läser jag. Jag kan inte sluta, jag vill inte jobba, Jag vill ju egentligen inte heller förstå utan bara njuta av den totala läsupplevelsen och fortsätta leva i Forks tillsammans med Bella, Edward och Jacob.

Är det någon därute som förstår? Har någon av er andra upplevt liknande känslor när ni läst något annat?

Jag var tvungen att köpa...

Jag kunde bara inte vänta! Igår kväll efter jobbet köpte jag tredje delen i Twilightserien på Akademibokhandeln i Kista. Så är det bara! Det är precis som Helena Dahlgren www.bokhora.se skriver "vansinnigt beroendeframkallande". Det var länge sen jag blev så totalt uppslukad av böcker. Det är helt bedövande upprörande fantastiskt bedårande!

Läste klart del två i natt, började på Ljudet av ditt hjärta imorse. Snart måste jag åka till jobbet, hoppas bara att jag kommer ihåg att kliva av pendeltåget där jag ska...

PS. Pendeltåget gick bra, men det var värre med bussen. När jag yrvaket tittade upp från boken befann jag mig helt plötsligt vid Ulriksdals station - hur nu det gick till vet inte jag?
 

När jag hör din röst av Stephenie Meyer

Jag vill inte jobba, jag vill egentligen inte göra något annat just nu än att läsa om Bella och hennes fortsatta upplevelser, i väntan på Edward!? Hjärtat slår när jag förlorar mig in i den suggestiva värld som Stephenie Meyer skapat.  Om drygt en vecka ska vi högläsa ur den fjärde delen och jag har bara hunnit till den andra. Jag känner ett starkt behov av att få tag i den tredje delen.

Med ett undertryckt morrande, sänkt huvud och skarp blick, betraktar jag avundsjukt de som står före mig i lånekön till Ljudet av ditt hjärta. Grrr!

Bokcirklar.se - medlem eller inte medlem - det är frågan för dagen!

Ibland känns det kul att skriva i sin läsdagbok på sajten Bokcirklar.se. Ibland känns man sig helt jävla utanför. Kanske borde jag sluta? Men det är samtidigt berusande att ha läsvänner. Tänk läsintresserade människor som valt att ha mig som läsvän!

Nu har det kommit diskussioner på forumet om: om man ska få skriva om vad som helst eller om det absolut måste vara läsrelaterat?  Vissa av läsvännerna har utropat personligt tillvarandra och skrivit om sina liv, husdjur, barn och annat intressant  som söndagspromenader, fredagsmys - sånt som gör en till den man är. Det är nu förbjudet! Det har gjort att det förekommer kamouflerade inlägg där man skriver om något helt annat för att på slutet koppla det hela till en bok. Fånigt tycker jag i alla fall.

Så ska jag vara kvar eller ej? Kan man ens gå ur? Jag vet! Jag går ur och går in igen som en helt annan person med en helt annan avatar! Vad ska jag kalla mig då? Bokmalen, Bokewa, Sumpan, Stumpan, Lässnobben, valen är många.
Fan vad kul!



Lazy säger hej!

Maratonläsning av Stephenie Meyers "Så länge vi båda andas"

Omslagsbild: "Så länge vi båda andas"Maratonläsning av "Så länge vi båda andas"

- sista delen i Twilight-serien  av Stephenie Meyer

Onsdag 11 mars kl.23:59- vid midnatt
(natten mellan onsdag och torsdag)

Tjuvstarta med att lyssna på boken innan den kommer ut.
Vi läser dygnet runt från början till slut.

Vill du vara med och läsa? Anteckna dig på den svarta tavlan
i bibliotekets entré, så tar vi kontakt med dig.

Omslagsbild "Så länge vi båda andas
Plats: Sollentuna bibliotek, Aniaraplatsen 2, Sollentuna centrum
ewa.rensjo@bibl.sollentuna.se

Perssons bokhandel finns på plats också och säljer Så länge du båda andas och de andra böckerna i Twilight-serien.
Mat och fika kommer också att finnas.

Bokklubb eller Läsecirkel? och "Om jag kunde drömma"

Det verkar nästan som om benämningen bokklubb har slagit ut läsecirkel. Igår kväll träffades vi i min IRL Aniara-cirkel och de flesta pratade om att det var så trevligt att träffas igen i bokklubben.  Då vi kör väl på det. Det är väl som vanligt tv-mediet som har skapat detta: Malous bokklubb, Oprah's bookclub osv. Så nu är jag en av medlemmarna i Bokklubben Aniara.

Som vi pratade om Om jag kunde drömma av Stephenie Meyer igår kväll! Det var helt bedårande ljuvligt att se och lyssna till dessa kvinnor i olika åldrar och deras olika upplevelser av boken. Den äldsta kvinnan i vår grupp som är över 70 år fullkomligt älskade den. Hon visste inte om hon skulle våga rekommendera den till sin väninnor, men jag tror att det istället är så att hon vill ha Edward för sig själv! En annan av de lite yngre kvinnorna erkände att hon först tyckte att det verkade så läskigt med vampyrer att hon knappt vågade läsa. Hon lutade sig fram emot mig senare med glitter i ögonen och frågade - är de verkligen döda? Hon funkar det egentligen? De är ju inte som zombier för de är ju fula och äckliga.

Det allra roligaste var att jag och en till som är lite mer bevandrade i vampyrvärlden just fick svara på så många frågor om vampyrer. Hur är de egentligen? Är de alla så vackra? Finns det olika sorter-raser? Och kommentarer som: Det är sympatiskt att de lever på djurblod! Vad trevligt att de håller ihop i en familj. Läkaren verkar så enormt sympatisk. Det är klart att han inte ville vara ensam! Många, många frågor och kommentarer som om någon lyssnade måste ha verkat rätt skumma faktiskt.

Finns vampyrer på riktigt?


Skåda mina favvovampyrer - Angel och Spike!

Läshörna på Bibblan

Imorgon öppnar vi (i en hörna av biblioteket) en inbjudande läshörna - en plats att njuta av en stunds läsning. Eller varför inte ta med sig ett boktips, lyssna på en ljudbok, eller bara koppla av en stund.

I hörnan finns en härlig läsfåtölj med fotpall, bokhyllor, mysiga mattor och en fin lampa. Böcker, ljudböcker, lästips, DNs boklördag, den nya "Vi läser" och mycket annat.

Min förhoppning som har hittat på det här är att våra användare ska sitta nån timme och sedan lämna över så att någon annan kan få njuta en stund. Jag hoppas inte att platsen ska ockuperas av studenter som sitter hela dagar. Min tanke är att det här ska vara en plats att läsa skönlitteratur på - en roman, novell, essä, lyrik, dramatik eller varför inte en serie. Jag tror att det kommer att bli ett populärt ställe. Jag håller tummarna för att det kommer bli som jag hoppas. 

Ooops kom på att jag glömt att köpa en gästbok (loggbok). Måste komma ihåg det imorgon.

Återkommer med bilder.


Det här är taklampan!

Debutbaren på Kulturhusterassen

Ikväll ska vi gå på Debutbaren! Kolla in och lyssna på Amanda Svensson, Eva Dozzi och andra debutanter. Förra året var det jättebra med Daniel Sjölin som moderator. Ikväll är det Eva Beckman - säkerligen lika bra. Hoppas jag i alla fall. Jag är ju en Daniel Sjölin-fan och hade gärna sett att det var han i år igen. Men det blir säkert jättebra. I år har vi i alla fall tur med vädret. Förra året regnade det så jag frös i flera dagar efteråt. Kunde inte vara kvar och lyssna till Jonas Karlsson då för han skulle naturligtvis vara sist och vid det laget hackade vi tänder.

Men nu ska här njutas av Litteraturuppläsning, något gott att dricka och Sommarstockholm. MUMS.

Är Doris Lessing feminist eller inte?!

Det är tydligen en fråga som är tillräckligt intressant för att kommenteras. Jag vill alltid ha kommentarer, får det alldeles för sällan bara.

Sofia skriver i sin kommentar: "Hon är inte feminist!" och har vidarebefordrat detta till de "som skrivit om Lessing och hennes påstådda feministiska ådra." Och i sin blogg ger hon uttryck för en massa åsikter kring feminismen (http://www.shager.blogg.se/).  En del håller jag med om och en del inte.

Jag känner mig absolut smickrad över att ha blivit utvald trots att jag faktiskt inte har skrivit en rad om att Doris Lessing är feminist eller inte. Vad jag skrev om var att JAG är feminist. Jag citerar mig själv: "jag måste också här så feminist jag är bekänna att jag inte läst Den femte sanningen."  Boken betraktades på 60-talet som en feministbibel och är som sådan jättespännande att få läsa tycker jag oavsett om hon är feminist nu eller inte. Inte minst för att få en tydligare bild av den kvinnorörelse som pulserade under 60- och 70-talen. 

För mig personligen är feminismen en motståndsrörelse för att krossa patriarkatet öppen för ALLA oavsett vem man är som individ. Jag kräver nämligen att få vara jämlik! Borde inte det vara en rättighet/skyldighet för alla?

Tack för att jag fick vara en plats på din turné.

Doris Lessing - Yes!

Det här blev ju bara hur bra som helst. Doris Lessing får äntligen (slitet uttryck i dessa dagar) Nobelpriset i litteratur. Jag har läst ett par av hennes böcker som jag tyckte om. Har nu börjat om med hennes debutbok och redan efter 10 sidor är jag fast. Den skapar väldigt många tankar. Den utspelas i Sydafrika och jag måste erkänna att varje gång jag möter n-ordet mår jag rätt illa. Men det kanske bara säger något positivt om mig? Dessutom har jag en så fin upplaga (inköpt på loppis för 10:-) Wahlström & Widstrand från 1976 med ett omslag av Per Åhlin. Jag måste också här så feminist jag är bekänna att jag inte har läst Den femte sanningen. Hur har jag kunnat missa det? Jag fattar ingenting och hoppas på att jag kan kanske kan övertala min bokcirkel att välja den som nästa cirkelbok.

Är förkyld som tusan och ska snart slänga mig i duschen för att hinna till jobbet i tid. Javisst, vissa av oss jobbar ju även på helger. Vilket verkligen är tur för man MÅSTE kunna låna böcker även lördagar och söndagar. Allt för kulturen! 
 
Förutom en fantastisk författare är Doris Lessing också "kattmänniska". Jag gillar den här bilden.

PS. På måndag kommer Ebba Witt Brattströms bok om Ola Hansson och Laura Marholm Dekadensens kön. Hur spännande blir inte det!

 

Värsta mässan!

Jag är helt slut! Tiden är alldeles för kort. Fan vad kul det var. Böcker överallt och författare. Jag har träffat Ebba Witt-Brattström som vid varje möte lyckas inspirera mig till att vilja mer och mer. Jag har lyssnat till Carina Burman och Ulrika Knutson när de talade om Klara Johanson (KJ) och jag har tittat på och köpt böcker. En alldeles ny Mangatidning har jag också inhandlat och ett ex av Nemi och två Hello Kitty-burkar till Jessie.  Blivit bjuden på underbar Thaimat med trevligt sällskap. Jag har haft det alldeles alldeles underbart förstås. Det blev så totalintensivt så det tar ett tag att sortera upp det i sitt huvud. Jag har fått lära mig Mindfulness - att vara i nuet och sig själv genom att andas och koncentrera sig på sin andning. Det var jättehäftigt att prova på tillsammans med några hundra andra människor. Läste i DN att Bok & BIbliotek är kvinnornas mässa. Det är jag rätt van vid för varje år går vi på Globen och ser Stockholm Horse Show och där är också merparten av besökarna kvinnor. Tänk vad mycket trevligt männen missar. En hel del manliga författare har jag i alla fall sett och även en del besökande män så kanske var det 70/30. Kanske åker jag även nästa år, men då för egen maskin om jag kan få sällskap. Ska fråga min syster. Vad säger du?




Bok & Biblioteksmässan i Göteborg

Det är premiär för mig. Jag har aldrig varit på Bok & Bibliotek, men imorgon bitti (svintidigt) är vi fyra som sitter på tåget ner till Göteborg. Det ska bli hur kul som helst. Jag är verkligen laddad. Ska gå på seminarier förstås, har hittat många intressanta - om Klara Johanson, Språk och kön och faktiskt mycket som är feminist- och genusrelaterat och det är fantastiskt och måste passas på när tillfälle ges. Förlag, författare och böcker. Bland annat ska jag kolla in ett nytt förlag som heter OLIKA förlag och ger ut barn- och ungdomsböcker (tror jag) med HBT-perspektiv och genus. NORMAL förlags monter måste också besökas - kanske köper jag en bok.

Har jag tid kanske jag lämnar efter mig enTag! Nu måste jag packa.....

Bortglömda författare? och Yvonne Hirdman

På tisdag ska jag vara samtalsledare för ett litterärt samtal om "Bortglömda författare?" på Sollentuna bibliotek kl 19.00. Kan jag det?  Det är ganska läskigt när man tänker efter. Har varit på jobbet i dag för att försöka samla ihop mig och mitt material. Det man alltid undrar när man arrangerar en sån här grej är om det kommer nåt folk. Är det här nåt som människor tycker är intressant? Egentligen, när jag tänker efter, är det ju bra mycket otäckare om det kommer mycket folk än om det inte kommer några alls. Det drabbar ju bara mig den här gången. Det är värre om det skulle bli dålig uppslutning när Yvonne Hirdman kommer den 20/9 och ska prata om Alva Myrdal. Inte för att jag tror det, men tänk om?! Hon har precis gett ut en bok som heter "Gösta och genusordningen" som jag så gärna vill läsa. Jag ska köpa ett ex när hon kommer.

 

"Vindens skugga"




Fan vilken bra bok det är alltså ...... alldeles alldeles underbar! I De bortglömda böckernas gravkammare i  Barcelona hittar Daniel Sempere boken Vindens skugga av den okände författaren Julian Carax och allt börjar och jag missar nästan att gå av bussen i Kista. Det brukar vara ett gott lästecken. Egentligen tvekar jag att berätta om den - vill ha den för mig själv, vill inte att den ska ta slut.

Jag började med att lyssna på den som ljudbok där Jonas Karlsson läser och jag ryser. Därför kan jag hela tiden även nu höra hans röst i huvudet när jag läser. Rätt häftigt faktiskt.

Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón, finns i pocket.



Bokcirkeln Mallas salong och läsning...


I veckan träffades vi i min bokcirkel för att prata om Storm över Frankrike av Irene Némirovsky. En innehållsrik och intressant betraktelse över händelser i Frankrike under Andra Världskriget. Boken är uppdelad i två delar där den första delen handlar om människors flykt från Paris och den andra  utspelar sig i en by i Frankrike och hur livet gestaltar sig där under tyskarnas ockupation. Romanen innehåller många olika vinklar och sidor och är skriven av Nemirovsky under tiden det händer.  Bara det är oerhört spännande att tänka på, och det var också det som de flesta tyckte var det mest intressanta - den dokumentära kvaliteten. Men inte jag. Jag tycker att romanen bär sig själv även utan den dokumentära aspekten. Det var det kanske fler som tyckte också, men jag kände det kanske starkare, eftersom jag valt att inte läsa varken förord eller bilagorna som förklarar och sätter allt i rätt perspektiv och tid.

Jag har lite svårt att sätta fingret på exakt hur jag känner inför det här, men medan de andra tyckte att den första delen var mest intressant så tycker jag att den andra tilltalade mig mest. Kanske för att man får ett mer närgånget porträtt av några färre personer som lever i byn, som ockuperats av tyskarna, som man tillsammans måste leva i nuet med. Att leva tillsammans med dessa soldater som tillhör ett folk som man hatar och samtidigt upptäcka att de bara är människor precis som man själv. Jag tycker om att författaren tagit ett steg från det totalrealistiska  för att använda naturen och djuren för att beskriva svåra skeenden i denna förfärliga tid. Min absoluta favorit är ett kapitel där Nemirovsky beskriver katten Alberts möte med natten och de bytesdjur som kommer fram om natten. LIte av den försiktighet som det franska folket måste iaktta inför ockupationsmakten.

Kanske är det bara så att jag just nu tilltalas mer av de böcker där realismen blandas upp av ett sätt att skriva där jag som läsare måste anstränga mer lite mer för att hitta mellan raderna. Det är nog de som gör att jag uppskattar Skammens boning av Doris Dahlin mer än Svinalängorna av Susanna Alakoski. Missförstå mig rätt nu för båda är fantastiska berättelser om barns svårigheter. Men där Alakoski stadigt för berättelsen framåt är Dahlin något mer språkligt svävande där jag hittar ytterligare ett innehåll mellan raderna. (Palimpsest - en text som skrapats bort för att skrivas över med en annan). Undrar om någon därute fattar vad jag menar? Hoppas det - kommentera - jag vill så gärna diskutera det här......

Fröken Rensjö

om läsning

RSS 2.0