Det är fantastiskt
Att leva är fantastiskt, men ibland svårt, men härligt. Det är ganska komplicerat att leva som jag lär, men jag försöker verkligen för jag vill ju vara en god människa. Men ibland kan jag vara ganska elak. Det är oftast när jag känner att jag blir lite för mycket "Kajsa Kavat". Då är det som om hela kroppen opponerar sig och spänner sig jättehårt för att lite elakhet ska sippra ut, och då kommer det ut en del innan jag hinner stoppa det. Det är ganska kul att snacka skit också, så där lite lagom bara. Härligt att vara människa - att vara mänsklig. Ibland undrar jag också hur det skulle vara att byta plats med min katt Lazy. Tänk om jag kunde sträcka på mig som hon då skulle man nog aldrig ha ont i rygg eller axlar. Äta leka sova, äta leka sova, äta leka sova - istället för att äta arbeta sova. Nja, men hårbollar jag vet inte jag, verkar inte särskilt lockande att tvätta sig själv heller, det är ju så avstressande att duscha. Helt klart finns det fördelar med att vara både människa och djur, typ. Mjauu!
.Jag är min egen fru
Jag har sett Jag är min egen fru med Björn Kjellman på Stockhoms stadsteaters stora scen. Det var fantastiskt härligt sorgligt och bara helt underbart! En enorm skådespelarprestation som kräver respekt - helt ensam i över två timmar dominerar "Fru Kjellman" scenen och mina sinnen. Lägg till en enormt spännande, tragisk och otrolig historia om Charlotte von Mahlsdorf. Jag vill se den igen!
Nu är julen slut och hästen väntar
Idag är det tjugonda Knut och julen dansar ut. Lite sorgligt tycker jag när alla ljusen i fönstren släcks och alla tomtar och det röda och gröna försvinner. "Men till nästa år igen kommer han vår gamle vän - för det har han lovat....". Klockan är fyra på eftermiddagen och jag ska ut och sköta om hästen Wodka, en snart 9-årig hästkille. Det är ett privilegium att få tillbringa en eftermiddag/kväll med en så charmigt men faktiskt rätt sjävupptaget busfrö. Att åka till stallet kommunalt tar lite tid och det är lite kallt i stallet, men det glömmer man snart bort när man får en blöt torvpuss och en vänskaplig knuff i mugen. Det är en lisa för själen att tillbringa lite tid med ett djur och jag önskar att alla kunde få uppleva det. Nu ska jag ge mig iväg för en stunds meditation med Wodka och hans kompisar. Frust!
