Uppslukande lästips!
Överenskommelser av Simona Ahrnstedt ( 2010)
En romantisk historisk roman som är det mest uppslukande jag har läst på länge och jag är fullkomligt utmattad av nattligt läsande i rasande tempo. Inte sedan Twilight-serien har detta hänt mig. Egentligen kanske jag borde fundera på varför, men jag värjer mig och väljer att bara gotta mig i virila män och undersköna kvinnor. Boken innehåller inte bara kärlek och romantik utan är även full av samhällkritik och framför allt då kritik över hur kvinnor behandlas i 1800-talets Stockholm. Ibland är det här precis det man vill ha - och då är det helt oemotståndligt!
Till dig som redan läst Överenskommelser och älskade den kan jag berätta att
ryktet säger att Simona Arhnstedt skriver på sin nästa bok och att den kommer ut under 2011. Den som väntar på nåt gott...
Wow...
Första delen heter "Uppbrottet" och ordet skapar förväntan. Första stycket:
"Dagen då ingenting längre skulle förbli vad det hade varit i Raimund Gregorius liv började på samma sätt som otaliga andra dagar. Kvart i åtta gick han från Bundesterasse ut på Kirchenfeldbrücke, som från själva stadskärnan leder över till läroverket. Det gjorde han varje vardag under skolåret, alltid kvart i åtta. När bron en gång var avspärrad kom han att göra ett fel under sin lektion i grekiska. Det hade aldrig förekommit tidigare, och det hände heller aldrig i fortsättningen. Hela skolan pratade i dagar om det där felet. Ju längre diskussionen varade, desto talrikare blev den grupp som menade att det rörde sig om ett hörfel. Slutligen blev till och med de flesta som varit med i klassrummet övertygade om att det förhöll sig så. Det var helt enkelt otänkbart att Mundus, som alla kallade honom, kunde göra sig skyldig till något fel i grekiska, latin eller hebreiska."
Det lilla felet öppnar upp för något precis som rubriken "Uppbrottet" gör. Jag ryser och hoppas att mina förväntningar kommer att förverkligas.
Den sista läsaren av David Toscana (2009) som jag slog igen igår berörde mig på något märkligt sätt. Som när jag zappar runt i teveprogram och hamnar i en film som redan börjat, med en handling som är lite svår att greppa. Men lika svår att lämna. När filmen är slut kommer jag på mig själv fånigt stirrande med halvöppen mun undrandes vad jag just sett. Lite åt det hållet är Den siste läsaren - en märklig bok om en märklig by och märkliga människor. Där den allra märkligaste är bibliotekarien Lucio som vägrar lämna sitt bibliotek även sen myndigheterna lagt ner det och slutat betala ut lön. Det är han som är den sista läsaren - han läser alla böcker i sitt bibliotek och beslutar om de ska få leva eller dö. De han censurerar slänger han ner till kackerlackorna att kalasa på. Historien är koncentrerad till en död flicka som Lucios son Remigio hittar i sin halvt uttorkade brunn och drar upp och Lucio försöker hitta svaren på varför i sina böcker.
När jag har tid ska jag läsa om den här för att försöka se om jag förstår mer för jag tycker det är en mycket intressant roman. Inte så lång och inte så stor till omfånget, men till innehållet.
Vildängel av Lina Forss
En roman som väcker upp så många minnen hos mig. Vid ett tillfälle sjunger Timotej /huvudperson) och Caesar (pappa) "I en sal på lasarettet" för att reta Fredrik (bror). Den sjöng min mamma för mig när jag var liten - och jag grät, och grät, och ville bara höra mer och mer.
Jag kunde inte ha läst Vildängel vid ett bättre tillfälle i livet. Precis som med Agnes[hjärta]Edward så älskar jag Lina Forss språk och sätt att skriva. Det är roligt med alla tidsmarkörer som jag så väl känner igen. Det självbiografiska - är extra viktigt för mig nu eftersom min egen mamma har en obotlig hjärntumör. När jag läser känns det så bekant. Naturligtvis gråter jag, man kan inte läsa en sån här bok utan att gråta. Men den är ett sällskap in i det otäcka. Tack, Lina Forss, för att Agnes[hjärta]Edward var så bra så jag direkt fortsatte med Vildängel. Den här läsupplevelsen kommer jag att bära med mig - alltid!
PS. En läsplatta kan inte berätta om ens känslor som en pappersbok kan - märken av tårar t.ex.
Släktfeber av Sara Paborn
"Ingen kvinna i vår släkt har tagit fasta på uttrycket att man inte ska tala illa om de döda. Tvärtom gäller det att passa på när de ändå gått ur tiden."
"Det ligger inte i min familjs natur att beblanda sig med andra människor. Trevlighet är inte en egenskap som värderas särskilt högt. Tvärtom gäller det att skrämma folk på flykten så gott man kan."
Det är ansträngande att vara trevlig!
Är det någon annan som har läst?
Tisdag kväll kl 19 får jag chansen att först prata om boken på Mallas salong och sedan med Sara Paborn själv. Hon kommer till Sollentuna bibliotek då och jag ska föra en samtal med henne. LÄSKIGT! Berättar hur det gick lite senare.
Melankoliska rum av Karin Johannisson
Jag har läst ut Melankoliska rum av Karin Johannisson (Augustnominerad) och boken var så superintressant. Rekommenderas verkligen! Igår kväll var också Karin Johannisson och talade på "mitt" bibliotek i Sollentuna och det var också en fröjd. Över 100 personer var där och lyssnade till ett lysande föredrag om melankolin, historiskt och i vår tid. Hon gjorde många skönlitterära nedslag (även i boken) hos författare som Virginia Woolf, Sylvia Plath, Kafka, Goethe, Söderberg och många fler., vilkas böcker hon refererade till som återupplevd erfarenhet.
För att vara ett författarbesök på ett bibliotek var stolarna också fyllda av ovanligt många män som ville höra mer om Melankoliska rum.
Jag hoppas att hon vinner fackboksklassen och håller alla mina tummar! 
Måste-/lustläsning
Ett dåligt samvete sticker upp sitt fula tryne mitt i Paradistorg och det är Henning Mankells Kinesen som jag ska ha läst till onsdag
nästa vecka då vi ska prata om den i min bokcirkel Aniara. Jag har inte hunnit öppna boken - kan man få lite fler timmar per dygn...! Melankoliska rum av Karin Johannisson ligger annars högst upp i min "att-läsa-senast-igår-lista! Hon kommer till Sollentuna bibliotek den 20 oktober och jag vill hinna läsa den innan. Det ska bli så intressant. Ska ju presentera henne också.
Just nu känns det som om jag bara "måste-läser". Jag vill ju så gärna lustläsa också... såna där helt onödiga men helt uppslukande böcker bara för att man så gärna vill. Såna som alltid pockar på ens uppmärksamhet när höstmörkret sänker sig och tekoppen och filten ser sådär extra rätt ut.
Så vad ska jag då läsa mellan Melankoliska rum och Kvinnorummet?
Bok&Bibliotek
Jag hann bara köpa Joyce Carol Oates Dödgrävarens dotter i pocket. Vi ska prata om den på decemberträffen i bokklubben Anira. Vad jag verkligen ville ha tag i var Ola Larsmos bok Jag vill inte tjäna. Utgiven på Bonniers. Efter att varit på seminariet "Plikt och etik" med Kerstin Ekman (som jag förstås också vill läsa) och Ola Larsmo, moderator Ulrika Knutson (en av mina absoluta favoriter - vilken röst!) Absolut det bästa seminariet jag var på, en riktig 10-poängare. Men som sagt, boken fick jag inte tag i tyvärr. Som tur är finns det ju böcker att köpa även i Stockholmstrakten.
Lyssande också till Horace Engdahl som pratade om sin Ärret efter drömmen, och är helt frälst. Tyvärr varade det bara i 30 minuter och vi var många som hade velat höra mer. Pia Gadds Frillor, fruar och herrar: en okänd kvinnohistoria väckte mitt intresse. Jag vill veta mer om frilloväsendet.
Ett annat högintressant seminarium jag lyssnade på var "Behövs biblioteken?"
De kom mycket riktigt fram till att biblioteken behövs och mycket förenklat så verkar det som om man internt inom biblioteksvärlden är mer nervös än gemene människa (man/kvinna) för vad framtiden innebär. Klart är i alla fall att människor fortfarande vill kunna låna böcker och annat på våra bibliotek.
Det är klart att biblioteken behövs, eller hur?!
Nästa gång jag åker till Bok&Bibliotek ska jag använda mig av en annan strategi. Lämna väskan på hotellet först, suga ut så mycket jag kan av torsdagen och softa lite mer på fredagen.
Precis nu slår det mig - Jag såg inte Björn Ranelid! Man brukar alltid se Björn Ranelid. Vad hände! Däremot såg jag Jan Guillou, Mari Jungstedt, Katarina Janouch, Martina Haag, Bosse Bildoktorn (!) och många många fler.
Och jag såg Daniel Sjölin iförd "balla" solbrillor inomhus och jag var inte ensam om det. Spridda kommentarer: Vad fan tror han att han är, en rockstjärna, eller? Han kanske har tagit droger och ... . Är han här inkognito, eller? Det var fantastiskt roligt och jätteskumt.
Längtar redan till nästa år!
Syndafloden av Marita Jonsson
Ännu en gång har jag läst en bok jag tycker om fast jag inte förväntade mig det. Enda anledningen till att jag valde den här romanen just nu var att den är kort, bara drygt 200 sidor.
"Han skrev ned sina noter, och i sitt inre hörde han obevekliga vibrerande strängar i hårresande harmonier och bultande, uppjagat, modulerande träblås och bleck."
I Syndafloden spelar musiken och Venedig en avgörande roll och huvudpersoner är Igor Stravinskij och en mycket speciell flicka. Han har återigen kommit till Venedig för att komponera, kanske för sista gången...
Jag har också bläddrat mig igenom Bläck, äntligen! kan jag skriva av Christina Sjöblad. Valda delar har jag läst mer noggrant och konstaterar att dagboken är en spännande genre. Det här är en bok jag kommer att komma tillbaka till fler gånger.
Den 17 september är det dags för bokcirkel på jobbet igen och därför hög tid att börja läsa Dårens dotter av Mian Lodalen som jag är jättenyfiken på.
Har någon läst?
Hitta hem av Elisabeth Rynell - LÄS!
"Det finns portar i verkligheten.
Går man in genom en av de portarna
kommer man ut i en annan berättelse.
Hur många portar det finns, vet ingen.
En del säger sju,
en del säger oräkneliga."
Till min egen förvåning blev jag helt tagen av Hitta hem. När jag väl släppte in berättelserna om flickorna Hild och Mala så blev jag så berörd; av händelserna, och av den vackra språkdräkten mitt inne i allt det eländiga. Det är så poetiskt. Malas långa vandring till fots efter dråpet på pappan, från Stockholm till skogarna i Hälsingland, letande efter fränder, någon att höra till (reformationstidens Sverige). Hilds sökande efter sig själv och ett språk mitt i nittonhundratalets folkhemsbygge. Romanen sitter rent fysiskt i kroppen på mig.
Nu måste jag ju plocka fram Hohaj av samma författare som stått och samlat damm alldeles för länge i bokhyllan.
Vad ger jag mig så på efter en sån här upplevelse. Jo, något helt annat tänkte jag: Till försvar för kvinnans rättigheter av Mary Wollstonecraft inför min första träff med deltagarna i Klubb Q på Sollentuna bibliotek.
Livets gåtor Jane Austen av Vivi Edström
Måste nu hitta A S Byatts roman Possession (De utsatta) som enligt Edström är en parafras på Northanger Abbey (en av mina favoriter).
En författare jag varit nyfiken på länge är Elisabeth Rynell så nu har jag bestämt mig för att läsa Hitta hem från 2009. Faller den mig i smaken så lägger jag Hohaj i högen på sängbordet också.
Jag tänker börja bläddra i Bläck, äntligen! kan jag skriva: en studie i kvinnors dagböcker från 1800-talet av Christina Sjöblad också. Ett av mina stora intressen är att läsa om kvinnors skrivande. Dagböcker är ju så spännande och så är de så viktiga för forskarna. Det blir annorlunda för de som tänker sig att studera oss i framtiden för det är väl knappast så många som skriver dagbok längre som man gjorde förr. Bloggar är vad man gör nu och i vilken utsträckning kommer de att sparas för framtiden?
Den tionde gåvan
Julia som arbetar med brodyr får en oersättlig gåva av Michael när han vill avsluta deras långa kärleksrelation - en antik bok om 1600-talsbroderier. Boken tillhörde Catherine Anne Tregenna från Cornwall som skapat broderierna i boken och också skrivit dagboksanteckningar däri. Cat är en av många ortsbor som blir kidnappade av pirater från Nordafrika och säljs som slavar i Marocko. Julia följer Cat i spåren och hamnar själv i till slut i Marocko, och historien nystas upp...
Det jag gillar allra bäst med romanen är den sensualism som omger broderierna, arbetet med brodyren, silkestråden och de fantasifulla motiven.
Nu tar jag ett skutt från brodyr och Marocko till den engelska landsbygden och Jane Austen - Livets gåtor Jane Austen av Vivi Edström.
Ögat över månskäran
Mr Polopetsi säger: " "Jag har inget emot lite trevligt, varmt regn, Mma. Han vände på huvudet och log brett mot henne. "Varför skulle jag ha något emot det? Vi har ju vattentätt skinn, inte sant, Mma? Är det inte det Gud har gett oss?".
En blandning av sol och regn är kanske det allra bästa.
Det är inte så lätt att välja någon bok ur min gedigna semesterläsningslista. Jag fick värsta beslutsångesten och därför väljer jag att börja med en ungdomsbok Ögat över månskäran av Libba Bray. En bok som ska innehålla både magiska systerskap, dolda nattliga möten, prasslande kjolar, åsittande korsetter och stränga konventioner i ett viktorianskt England. Hoppas den är så bra som det låter.
Semesterläsning
Fru Freud och jag: en historia om begär av Anna Lytsy
Privata liv av Lars Ardelius (kanske)
Melankoliska rum av Karin Johannisson
Den sista föreläsningen av Randy Pausch
Syndafloden av Marita Jonsson
Bläck, äntligen! kan jag skriva: en studie i kvinnors dagböcker från 1800-talet av Christina Sjöblad
Skuggbiblioteket av Mikkel Birkegaard (en vacker bok om att ha ett passionerat förhållande till böcker och läsning)!
Den tionde gåvan av Jane Johnson
Livets gåtor Jane Austen av Vivi Edström
Hitta hem av Elisabeth Rynell
Ögat över månskäran av Libba Bray (ungdomsbok)
Om konsten att älska skriften av Mikael Enckell (essä)
+ omläsning av:
Till försvar för kvinnans rättigheter av Mary Wollstonecraft
Främlingen av Albert Camus (den nyöversatta)
några vampyrböcker blir det nog också.
Tror ni att jag hinner med det här på fyra veckor eller är jag väl optimistisk?!
Blir det lika regnigt som idag så kanske...
En blandning av Botswana och Martina von Schwerins salong
Nu har jag äntligen läst färdigt Shakespeares hemlighet av Jennifer Lee Carrell och jag hade så gärna velat skriva att jag älskade den, eftersom jag ständigt är förälskad i Shakespeares dramer. Shakespeares dramer är fantastiska att läsa och till mina absoluta favoriter hör Stormen, Richard III och Romeo och Julia förstås. Boken var helt klart intressant, men själva historien fördunklades något av de stora likheterna med Da Vinci-koden. Annars är letandet efter den försvunna pjäsen Cardenio och om Shakespeare verkligen var Shakespeare, spännande.
Nu ska jag hälsa på Mma Ramotswe och J L B Matekoni i Miraklet på Speedy Motors och det är precis som Ingalill Mosander skriver i baksidestexten "en högtidsstund".
En bok som har kittlat min nyfikenhet ända sedan jag var på ABFs kväll för levnadstecknare är Ingrid Elams Min obetydliga beundran om Martina von Schwerin och den moderna läsarens födelse. Den tänker jag ge mig på när solen över Botswana går ner.
Högarna av böcker bara växer, men som någon klok människa skrev (kommer inte ihåg vem dock och inte ordagrant, men...): Man ska vara tacksam för att böckerna man vill läsa inte kommer att ta slut under ens livstid. Alltså kommer jag alltid ha en bok att läsa så länge jag lever och det känns ju helt fantastiskt, eller hur? 
Ännu fler lästips, sorry Annsan!
Long time...
Annars läser jag just nu Shakespeares hemlighet av Jennifer Lee Carrell. Vi höres!
Marked av PC and Kristin Cast
Nu har jag läst färdigt Marked, den första delen i "House of Night"-serien
och den var riktigt bra. En skatt i floran av ungdomsböcker om vampyrer.
Vill kasta mig ut och köpa nästa del, men håller i mig själv och läser Shakespeares hemlighet av Jennifer Lee Carrell först.
Annars frodas förkylningen på Mamsellstigen och jag känner mig som en dålig människa.
Midsommar
Trots väder och trots att vi inte åker till Skansen utan firar i hemmets lugna vrå,
så är det alltid härligt med midsommar, eller?!
Värmen kommer nästa vecka sägs det.
Jag börjar längta efter att sitta i skuggan med en god bok medan solen strålar runt omkring mig.
Jag har precis börjat på en ny vampyrserie skriven av P C och Kristen Cast. Den första boken heter Marked, huvudpersonen Zoey står i skolan en dag och pratar med sin bästa vän, när en Tracker kommer och märker henne med vampyrmärket, vilket betyder att hon måste lämna sin familj, sina vänner och ge sig av till "House of Night", skolan för blivande vampyrer.
Värsta spännande!
Musselstranden av Marie Hermansson
Wow, varför har jag inte läst den här boken tidigare? Musselstranden är en läsupplevelse som kommer att stanna kvar hos mig. Det är en sån härlig känsla att läsa sådana böcker. Den här tog mig rent fysiskt tillbaka till en av mina barndoms somrar.
När jag läste om när de möttes, Anne-Marie och Ulrika, första gången som barn, träffades jag av en känsla och dofter av när min familj hyrde ett sommarhus på Högskär i Stockholms skärgård 1963 och jag var nio år. Inte bara mindes utan förflyttades dit som en ren fysisk känsla, som om jag kunde se mig själv som barn sitta och titta ut genom fönstret i de lilla rummet uppe på vinden. Lycklig! Hur det luktade, hur vi lekte affär och mosade vinbär och sålde till varandra. Hur det doftade av fuktigt gräs och olika blommor i trädgården. Kvällarnas dofter och myggens surrande...
Jag tycker också om att hon lyckas undvika att Majas försvinnande blir en deckargåta. Det blir istället en magisk berättelse om mystiska djur och ovanliga människor. Nu blir det svårt att hitta en bok som duger efter det här.
Kan det funka med Shakespeares hemlighet av Jennifer Lee Carrell möjligen? 
Revolutionary Road och Musselstranden
Revolutionary Road var en intensiv och frustrerande bekantskap. En roman väl värd att läsa och som passar för bokdiskussioner. Trots att det utspelar sig i USA så känner jag igen mig i en del av 50-talsandan som råder. Vissa partier i boken gjorde mig mer frusterad och det var när pratandet tog över allt. Speciellt Frank var en mästare på att låta munnen gå, visserligen efter noggrant planerande för att kunna manipulera April och andra dit han ville, men ibland blev det lite väl mycket för mig. Men spelet i deras förhållande var riktigt intressant att följa.
Nu är jag 100 sidor in i Musselstranden av Marie Hermansson som jag ska läsa till onsdagens bokklubb. En bok som tog tag i mig direkt och det är en så härlig känsla när en läsupplevelse blir så intensiv. Varför har jag inte läst den här tidigare? Ni som läst fler böcker av Marie Hermansson - är hennes andra i samma anda?
Revolutionary Road
