Vissa saker och personer är extremt nördiga

Jag anser att det är extremt nördigt att gå över ett övergångsställe när det den röda gubben lyser. Det låter kanske underligt, men varje dag när jag står och väntar som en snäll människa, av många säkert uppfattad som töntig när jag trycker på knappen och väntar på grön gubbe för att gå över gatan, dyker det alltid upp några personer som tycker att de har rätten på sin sida att gå mot röd gubbe. Varför? När bilar åker mot rött blir samma personer mycket arga och förgrymmade, vilket inte borde vara fallet när det gör samma sak själva.  Det är så onödigt! Om man inte kan vänta i typ några minuter vad säger det om en själv? Så bråttom bör man inte ha i sitt liv. Jag har inte mindre att göra än andra människor, men jag brukar försöka utnyttja mina minuter av väntan till att ta djupa andetag och filosofera över mitt liv. Utnyttja dessa mikrostunder istället för att stampa med fötterna av otålighet! Njut av tillvaron!

Middlesex av Jeffrey Eugenides


Den här romanen är många sidor lång, närmare bestämt 636 sidor lång i min pocketupplaga och jag har nu läst drygt 200. Undrar om jag hinner med alla sidor till nästa måndag. Vore något för en vadslagningsfirma att ta tag i. Om jag ska säga nåt om den redan så skulle jag använda ord som mustig, ovanlig, händelserik, USA med en del kortare transportsträckor. Berättaren är både kvinna och man. Finns det någon därute som har läst den kanske och tycker något?

 

Engagemang, jobbet och syfestival

Idag bär det av till Syfestivalen i Sollentuna. Jag ska kolla in lite garn och tyg. Tänkte försöka mig på att sy en tunika. En sån som jag velat ha länge, och nu är det ju grymt megamodernt med tunikor. Jag är verkligen inte bra på att sy, men hoppas att engagemang och lust ska räcka långt.

Just nu känner jag mig lite ambivalent när det gäller jobbet. Det har med engagemang kopplat till lön att göra - har precis haft lönesamtal och är inte så glad över det. Jag fick ingenting! Klart jag blir glad över beröm, men vore trevligt om det syntes i lönen också. Kanske är det mitt eget fel för jag är nog inte så bra på att framhäva mig själv och att kräva saker - är väl barn av min tid född på 50-talet som jag är. Men feministen i mig blir så arg på mig själv. Under de två år som jag arbetat har jag startat upp och genomfört inte mindre än 4 nya verksamheter. Men det har inte varit tillräckligt för att höja lönen. Jag får uppskattning på många andra sätt det ska villigt erkännas och att jag själv tycker att det är enormt roligt är otroligt viktigt naturligtvis. Och att besökarna visar sin uppskattning är också det allra viktigaste för mig. Att dessutom ha roligt med sina arbetskamrater är också så enormt härligt. Så kanske är jag gnällig, men jag arbetar så hårt och gör så väldigt mycket utöver mina egentliga arbetsuppgifter att det inte är så konstigt att tro att jag förmodligen lägger ner krut på det som inte anses premierande  i lönehänseende. Det gäller bara att försöka bortse ifrån det, eller........

Men skit i det. Nu ska jag äta frukost och sen ska jag till garnmekka i Sollentuna med mamma och syster. Och ikväll är det Andra chansen - en härlig lördag med andra ord.

Fröken Rensjö

om läsning

RSS 2.0