Det snöade igår
och det var ju så himla härligt. Vi var och köpte julgranar och det så perfekt att göra det precis den kvällen när det snöade och var alldeles vitt på marken. Nu får jag suga på den karamellen länge, kanske räcker den till ikväll när jag ska koka knäck? Först ska vi åka och veckohandla och det är inte riktigt lika roligt, men sen ska jag röra och röra och röra och röra och röra, bränna mig på fingrarna och smaka den allra första knäcken. 
Ikväll ska jag sätta på en julskiva,
Det är helg, mår bra, ska på teater imorgon
Så här presenteras den på Dramatens hemsida:
Valerie Jean Solanas ska bli president i Amerika av Sara Stridsberg
3 juni 1968 skjuts popkonstnären Andy Warhol i sin New York-studio The Factory.
Kvinnan som avlossar skotten heter Valerie Solanas. Ett år tidigare har hon skrivit sitt beryktade SCUM Manifest (Society for Cutting Up Men), ett vasst och vildsint obduktionsprotokoll över patriarkatet. Valerie Solanas tillbringar sina dagar på gatorna i New York där hon säljer sex och litterära texter till främlingar.
Nästan 40 år senare släpper Sara Stridsberg sin andra roman Drömfakulteten - en litterär fantasi om den mytomspunna Valerie Solanas. Och i höst debuterar hon som dramatiker med en pjäs som bygger på boken. En svindlande sorgesång över flickan i silverkappan som gick under på sin slingrande väg genom den amerikanska 50- och 60-talshistorien.
I pjäsen möter vi Valerie Solanas på hennes dödsbädd. Det är april 1988 och den 52-åriga Solanas ligger och dör i lunginflammation på ett smutsigt hotellrum i San Franciscos torskdistrikt. Sängen är full av böcker och väggarna är tapetserade med anteckningar. Utanför fönstret blinkar rosa neonskyltar med "Girls for Sale". I filmliknande sekvenser som påminner om feberdrömmar färdas hon från barndomens Georgia via universitetsparkerna, sexmarknaderna och 60-talets skruvade konstvärld i New York. Längs vägen strömmar udda karaktärer förbi i ett brokigt virrvarr. Vi möter bland annat hennes Marilyn Monroe-fixerade moder Dorothy, den excentriska kärleken Cosmo Girl och Andy Warhol själv.
Jag vill gratulera min dotter....
Jag har själv inget och är väldigt, väldigt imponerad. Så ett jättegrattis till Jessie!
Idag fyller jag år och ikväll ska jag se/höra Håkan Hellström
Även om det inte är så himla kul att bli äldre så är det hur kul som helst att fylla år. Presenter, sång och hurrarop är aldrig fel. När man sen får med, nästan, hela familjen till Grönan ikväll för att höra Håkan Hellström är ju dagen helt perfekt. 
Scandinavian Super Jam - igår i Vitabergsparken
Vitabergsparken fylldes igår kväll av Streetdansare från Sverige, Norge, Finlad, Ryssland och USA (som domare). Det var verkligen häftigt att vara där. Jag kan ingenting om det här, men det var härligt att se och lyssna på. Nästan lika mycket publik som när Jonas Gardell var där, de flesta ungdomar men även en del äldre. Alla battlade varandra och Sverige vann finalen mot Finland. Sverige var jättebra, men jag måste säga att jag gillade verkligen Ryssland. Ett b-girl battle (uppvisning) var med under kvällen också och tjejerna var supercoola och skitduktiga. De fick stående ovationer. Det här var inte sista gången jag kollade på streetdance! 
Stolt och lycklig
Helgen tillbringade jag hos Lejondals ryttarförening på Lejondals gård. Från tidiga morgonen till sena kvällen pågick det dressyrtävlingar där i strålande sol, och på söndagen tävlade min dotter och Wodka i två klasser. Jag beundrar alla som har nerver och tålamod att tävla i dressyr. De kan aldrig i förväg veta hur det kommer att gå, nu kanske någon invänder, det vet väl aldrig någon idrottsutövare. Men förutom att man ska hålla reda på sig själv har man här hästen att ta hänsyn till. Det är ingen idé att här försöka förklara dressyrkonstens abc( det kan jag inte heller), utan jag vill bara ge uttryck för hur stolt och lycklig jag är över att Jessica och Wodka gjorde så bra ifrån sig på den första genomförda tävlingen på över ett år. Wodka är alldeles underbar nioårig valack, charmig, men egensinnig och inte så lätt att övertala att göra som hon vill alla gånger. För första gången genomförde de (på kandar) ett Lätt A:6-program tillsammans och det gick över förväntan. Det här är ett ekipage att räkna med i framtiden - det är jag övertygad om.
(bilden är hämtad från en annan tävling)
