En vecka har gått
En vecka har gått sedan begravningen och än har vi inte fått något meddelande om att mammas aska har placerats i minneslunden vid Lötsjön. Pappa väntar otåligt varje dag på brevbäraren så jag hoppas att brevet kommer snart. Jag tror att han skulle må bättre av att kunna åka ner till minneslunden och prata lite med mamma när han känner sig ensam.
Jag måste köpa och skriva tackkort och bestämma dag och tid för bouppteckningen också. Alltid är det en massa måsten. Imorgon ska jag börja jobba igen efter semestern - 6 veckor har jag varit ledig. Det kommer kännas så konstigt att vara tillbaka. Som om allt nu blir som vanligt igen - fast det kommer ju aldrig att kunna bli som det var.
Ann följde med mig till Kulturfestivalen igår kväll, mest för min skull skulle jag tro. Tack! Vi åt lite och vandrade omkring, såg Simone Moreno och rytmer från Brasilien, lite samba och sånt. När vi tröttnat på det gick vi längs strömmen, stannade till en stund och kollade in om männen med kastspö skulle få något spännande på sina drag. Det stod också några på andra sidan vid Strömparterren i vattnet och flugfiskade. Men de fick ingenting medan vi var där. Så vi åkte hem.
Nu har dansmånaden börjat i Vitabergsparken och ikväll är det Superjam - streetdance. Jag har inte varit i Vitabergsparken än i år och jag är faktiskt lite rädd för hur det kommer att kännas att första gången gå dit utan mamma. Men visst ska jag gå dit och minnas allt spännande mamma och jag har sett där tillsammans.
Saknar dig mamma!
Jag måste köpa och skriva tackkort och bestämma dag och tid för bouppteckningen också. Alltid är det en massa måsten. Imorgon ska jag börja jobba igen efter semestern - 6 veckor har jag varit ledig. Det kommer kännas så konstigt att vara tillbaka. Som om allt nu blir som vanligt igen - fast det kommer ju aldrig att kunna bli som det var.
Ann följde med mig till Kulturfestivalen igår kväll, mest för min skull skulle jag tro. Tack! Vi åt lite och vandrade omkring, såg Simone Moreno och rytmer från Brasilien, lite samba och sånt. När vi tröttnat på det gick vi längs strömmen, stannade till en stund och kollade in om männen med kastspö skulle få något spännande på sina drag. Det stod också några på andra sidan vid Strömparterren i vattnet och flugfiskade. Men de fick ingenting medan vi var där. Så vi åkte hem.
Nu har dansmånaden börjat i Vitabergsparken och ikväll är det Superjam - streetdance. Jag har inte varit i Vitabergsparken än i år och jag är faktiskt lite rädd för hur det kommer att kännas att första gången gå dit utan mamma. Men visst ska jag gå dit och minnas allt spännande mamma och jag har sett där tillsammans.
Saknar dig mamma!
Kommentarer
Trackback
