Att vara snäll
Hur tänker människor som utan att veta förutsätter att man inte vill träffa dem? Har precis missat en trevlig kväll för att "kompisar" trott sig veta att jag inte ville vara med. Hur svårt är det egentligen i mobiltelefonens dagar att slå en signal och fråga istället för att inbilla sig en massa som inte har någon som helst verklighetsförankring. Livet är alldeles för kort för att slösas bort på oväsentligheter. Så nu tänker jag göra mitt absolut bästa och försöka glömma den här oförrätten och gå vidare och hoppas på fler trevliga middagar. Det hela blev ju inte bättre av att en annan "gammal" kamrat från förr inte dök upp när vi bestämt att träffas och det samma vecka- hade glömt bort det. Blev först lite ilsken och tyckte att det var taskigt gjort, men som en annan kamrat sa - alla kan väl glömma nån gång. Och det har hon ju helt rätt i. Det är lätt att glömma. Jag måste bli bättre på att inte ta det så personligt utan se det hela som en olycklighet bara. Så vad kan man lära sig av det här då? Jo, att man inte ska vara så snar med att döma och att hitta fel överallt utan istället utgå från att människor man känner vill en väl. Så fr o m nu ska jag lägga ner min själ i att vara en SNÄLL människa. Alla tummar hålles för att jag ska lyckas, tack!
Många vettiga tankar. En massa trassel i relationer beror på att man tror saker om varför andra handlar som det gör. Försöker också vara snäll och positiv prick så ofta jag bara kan.
Det är alltid skönt att höra att man tänker vettiga tankar och att du också försöker att vara snäll. Det är annars ju så ofta en underskattad egenskap. Håller med om att relationer är knepiga. Vi är dåliga på att prata med varandra, om varandra är betydligt enklare tyvärr.
Jag håller också med dig om midsommar och nyår också. Det är så himla överdrivet - därför kändes det så skönt att kunna ha riktigt kul utan ångest för att inte ha stor fest med mycket sprit. Mycket överreklamerat. De gånger jag haft riktigt roligt en nyårsafton är få och då har jag blivit riktigt förvånad.
