Så jävla förbannad!
Just nu är jag så jävla förbannad så jag nästan kvävs! Jag kan inte tala om varför än, men på tisdag kommer jag tillbaka hit och talar om varför MED VERSALER! Det kan jag lova! Kanske taskigt att bara tala om ATT jag är arg och inte tala om VARFÖR, men jag måste få utlopp för en del av min ilska någonstans. Ibland kan det funka att skrika ut det skriftligt.
Vad jag kan berätta är att någon väckt MAMMATIGERN inom mig och det gör man minsann inte ostraffat.
Ibland brukar jag tänka på hur långt jag skulle kunna gå om någon gjorde min dotter illa, och varje gång konstaterar jag att jag skulle gå hur långt som helst. Då blir jag lite rädd för mig själv, när jag inser att jag inte skulle ha några som helst problem med att planera och genomföra att avsluta någon annans liv om de skulle skada mitt barn (alltså livshotande). Jag kan verka bossig och bestämmande även i andra sammanhang (det är i alla fall vad mina nära och kära säger till mig ibland). Jag gör mitt allra bästa för att dämpa dessa impulser...
Men när MAMMATIGERN eller Mammendanten (som min dotter säger) nu är vaken svarar jag inte för konsekvenserna. Så om det först börjar brinna i telefontrådarna för att sedan klirra likt isbitar i cyberrymden så är det jag som talar i telefon med en ond lågt stående varelse som när tiden är inne kommer att brinna i helvetet.
Vad jag kan berätta är att någon väckt MAMMATIGERN inom mig och det gör man minsann inte ostraffat.
Ibland brukar jag tänka på hur långt jag skulle kunna gå om någon gjorde min dotter illa, och varje gång konstaterar jag att jag skulle gå hur långt som helst. Då blir jag lite rädd för mig själv, när jag inser att jag inte skulle ha några som helst problem med att planera och genomföra att avsluta någon annans liv om de skulle skada mitt barn (alltså livshotande). Jag kan verka bossig och bestämmande även i andra sammanhang (det är i alla fall vad mina nära och kära säger till mig ibland). Jag gör mitt allra bästa för att dämpa dessa impulser...
Men när MAMMATIGERN eller Mammendanten (som min dotter säger) nu är vaken svarar jag inte för konsekvenserna. Så om det först börjar brinna i telefontrådarna för att sedan klirra likt isbitar i cyberrymden så är det jag som talar i telefon med en ond lågt stående varelse som när tiden är inne kommer att brinna i helvetet.
Kommentarer
Trackback
