Att röntga kranskärlen
Hemkommen från KS och kranskärlsröntgen som tog hur många timmar som helst. Ja, egentligen tog röntgen inte så lång tid - en halvtimme kanske. En läkare, som hämtad hur böckerna "Vita serien" eller en dagsåpa på TV, gick in genom ljumsken, sprutade in kontraströntgen och kollade min kärl. Det var stopp på ett par ställen så det blir förmodligen en ballongsprängning inom en snar framtid. (?) De ringer på måndag.
Men "äventyret" började kl 08.15 och slutade 17.00 drygt. Lång dag! Den mesta tiden gick åt till att ligga helt stilla. Även om man som jag har en superbra bok (andra delen i Twilightserien) så är det en lång tid att ligga absolut still i över fyra timmar. TRÅKIGT!
Det här låter säkert som en baggis för många människor, men för mig som inte legat på sjukhus sedan jag fick Jessica 1977 var det värsta grejen kan man säga. Alla var hur gulliga som helst, men man är rätt utlämnad upptäckte jag. Hungrig som fan själv efter en lättare frukost fick jag ett par mackor vid tvåtiden. Gissa om jag var hungrig! Nästa gång tar jag med mig matsäck!
Något annat jag upptäckte också är hur många olika människor man träffar på. Ett oräkneligt antal sjuksköterskor av varierande humör och läggning, undersköterskor och biträden, 1 (vita-serien)doktor, 1 läkarkandidat och en kvinnlig läkare. Man får berätta samma saker väldigt många gånger.
Klaga, klaga! Men vad skickliga de är! Supersnälla och skickliga! Och jag är naturligtvis enormt glad och tacksam för det.
Men "äventyret" började kl 08.15 och slutade 17.00 drygt. Lång dag! Den mesta tiden gick åt till att ligga helt stilla. Även om man som jag har en superbra bok (andra delen i Twilightserien) så är det en lång tid att ligga absolut still i över fyra timmar. TRÅKIGT!
Det här låter säkert som en baggis för många människor, men för mig som inte legat på sjukhus sedan jag fick Jessica 1977 var det värsta grejen kan man säga. Alla var hur gulliga som helst, men man är rätt utlämnad upptäckte jag. Hungrig som fan själv efter en lättare frukost fick jag ett par mackor vid tvåtiden. Gissa om jag var hungrig! Nästa gång tar jag med mig matsäck!
Något annat jag upptäckte också är hur många olika människor man träffar på. Ett oräkneligt antal sjuksköterskor av varierande humör och läggning, undersköterskor och biträden, 1 (vita-serien)doktor, 1 läkarkandidat och en kvinnlig läkare. Man får berätta samma saker väldigt många gånger.
Klaga, klaga! Men vad skickliga de är! Supersnälla och skickliga! Och jag är naturligtvis enormt glad och tacksam för det.
Kommentarer
Trackback
