Om mamma
Min syster hittade något så fint i DN idag (10/8) och som verkligen
stämmer in på hur det känns att mista sin mamma:
"Så länge ens mamma lever kastar hon ett skyddande ljus över oss.
När det slocknar vet vi att vi är alldeles ensamma.
[...] Förhållandet till våra mammor är speciellt.
Och även om ljuset slocknat lämnar mammorna spår."
Imorgon är det en månad sedan mamma dog och det känns fortfarande helt overkligt och
så fruktansvärt tomt. Det händer hela tiden saker som jag vill berätta om för min mamma, men när jag vänder mig om finns det ingen där.
Om några dagar ska jag börja jobba igen. Det är kanske bra, men hur ska det gå...
Mamma och jag i stallet (Järfälla)
stämmer in på hur det känns att mista sin mamma:
"Så länge ens mamma lever kastar hon ett skyddande ljus över oss.
När det slocknar vet vi att vi är alldeles ensamma.
[...] Förhållandet till våra mammor är speciellt.
Och även om ljuset slocknat lämnar mammorna spår."
Imorgon är det en månad sedan mamma dog och det känns fortfarande helt overkligt och
så fruktansvärt tomt. Det händer hela tiden saker som jag vill berätta om för min mamma, men när jag vänder mig om finns det ingen där.
Om några dagar ska jag börja jobba igen. Det är kanske bra, men hur ska det gå...
Mamma och jag i stallet (Järfälla)
Kommentarer
Trackback
