Släktfeber av Sara Paborn

Jag trodde att Släktfeber av Sara Paborn skulle vara en lättsmält historia om en familj som träffas när Faster 107 år har dött. Men knappast. Jag tycker om när mina läsupplevelser känns i kroppen och det gör den här. Boken är så ROLIG - absurd och dråplig. Jag fnissar högt för mig själv - ofta. Den är så SORGLIG också. Jag känner igen mig och ibland vill jag bara gråta över hur människor kan vara. Hur vi behandlar varandra.  Två härliga citat ur boken:

"Ingen kvinna i vår släkt har tagit fasta på uttrycket att man inte ska tala illa om de döda. Tvärtom gäller det att passa på när de ändå gått ur tiden."

"Det ligger inte i min familjs natur att beblanda sig med andra människor. Trevlighet är inte en egenskap som värderas särskilt högt. Tvärtom gäller det att skrämma folk på flykten så gott man kan."

Det är ansträngande att vara trevlig!

Är det någon annan som har läst?

Tisdag kväll kl 19 får jag chansen att först prata om boken på Mallas salong och sedan med Sara Paborn själv. Hon kommer till Sollentuna bibliotek då och jag ska föra en samtal med henne. LÄSKIGT! Berättar hur det gick lite senare.



Kommentarer
admin

Det gick helt okej faktiskt! Fast det var lite läskigt.

2009-11-13 @ 13:41:28


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Fröken Rensjö

om läsning

RSS 2.0